Sju frågor att ställa innan du betalar för en modellportfölj
En modellportfölj säljs ofta med ett backtest, och ett backtest är lätt att göra snyggare än verkligheten. Här är sju frågor som hjälper dig att granska vilken tjänst som helst, och Verita Systems egna svar på dem, också där svaren är svaga.
Finns bolagen som försvann med i backtestet?
Ett backtest som körs på dagens noterade bolag har redan sorterat bort en del av förlorarna. Bolag som gått i konkurs, köpts upp eller avnoterats saknas i historiken, och med dem en del av de affärer som hade gått sämst. Det kallas survivorship bias. Effekten går oftast åt det smickrande hållet och är störst bland mindre bolag, där avnoteringar är vanligast.
Frågan är enkel att ställa: finns avnoterade bolag med i datan? Ett gott svar är antingen ja, med en beskrivning av hur avnoterade bolag kommit med i datan, eller nej, med en redogörelse för hur stort felet kan vara. Ett svar som glider förbi frågan är också ett svar.
Fråga samtidigt vad backtestet jämförs med. Om strategin väljer bland små och medelstora bolag men jämförs med ett index av stora bolag, där biasen är mindre, blir även övertaget mot index för högt, inte bara nivån.
Nej. Universumet består av dagens noterade bolag på alla tre marknader som modellen handlar: Large, Mid och Small Cap i Stockholm, huvudlistorna i Norge, Danmark och Finland samt USA. Avnoterade bolag saknas därför i historiken på alla tre. Biasen är reell men inte uppmätt — mätt med vår egen måttstock ovan är det ett svagt svar, eftersom vi inte kan säga hur stort felet är. Jämförelseindexet är en lika viktad portfölj av enbart Stockholm Large Cap, där biasen är mindre. Både nivån och övertaget mot index är därför sannolikt något överskattade. Index täcker dessutom bara Stockholm, medan mer än hälften av modellportföljen ligger i andra länder, så övertaget speglar också hur de marknaderna har gått jämfört med Stockholm (se fråga 3).
Vilket kostnadsantagande, per affärsben eller tur och retur, och hur hög är omsättningen?
Kostnadsantagandet avgör ofta om en strategi klarar mötet med verkligheten, och en siffra som 0,1 procent kan betyda tre olika saker: per affärsben (varje köp eller försäljning för sig), per tur och retur (köp plus försäljning), eller per ombalansering räknat på omsättningen. Mellan de två första skiljer en faktor två. Fråga vilken definition som gäller.
Kostnaden måste sedan läsas ihop med omsättningen. Ett förenklat räkneexempel: en strategi som på ett år byter ut portföljen fyra gånger har 400 procents enkelriktad omsättning, men gör affärer för 800 procent av portföljvärdet, eftersom varje byte är både en försäljning och ett köp. Kostar varje affärsben 0,25 procent blir det ungefär två procentenheter per år, innan strategin har tjänat något.
Ett trovärdigt antagande täcker courtage inklusive minimiavgift vid små poster, spread (som är större i mindre bolag), valutaväxling vid utländska aktier och kursrörelsen mellan signalen och den egna affären. Fråga också om backtestet har körts med högre kostnader, och vad som då återstår.
Vi räknar med 10 punkter (0,10 %) per ombalansering på enkelriktad omsättning, vilket motsvarar ungefär fem punkter per affärsben. Modellen har hög omsättning — portföljen byts i stort sett ut flera gånger per år — handlar även Mid och Small Cap, och en stor del av innehaven ligger i utländsk valuta där växlingsavgift tillkommer vid varje affär. Antagandet är optimistiskt. Den verkliga kostnaden är sannolikt högre, och skillnaden växer med omsättningen. Backtestet har även körts med högre kostnadsantaganden, men den känsligheten redovisas ännu inte på resultatsidan — mätt med vår egen fråga ovan är det en brist. Backtestet förutsätter dessutom affär till öppningskursen handelsdagen efter ombalanseringen. Listan publiceras i samband med månadsskiftet, ibland efter börsens stängning, så en medlem handlar i praktiken ofta senare än backtestet antar och till andra kurser.
Ingår utdelningar, och i vilken valuta räknas avkastningen?
En avkastningssiffra kan vara ren kursutveckling eller totalavkastning med återinvesterade utdelningar, och totalavkastningen blir högre. Det viktiga är att strategin och jämförelseindexet räknas på samma sätt. En strategi med utdelningar mot ett index utan får ett överläge som inte har med aktievalet att göra.
Valutan är nästa fråga. En portfölj med utländska aktier kan redovisas i varje bolags lokala valuta eller omräknad till kronor. Lokal valuta visar hur aktievalet har fungerat, men inte vad en svensk sparare hade fått. Valutarörelser kan gå åt båda hållen och påverkar både avkastningen och svängningarna.
Tre korta svar räcker: pris- eller totalavkastning, vilken valuta, och räknas jämförelsen likadant.
Utdelningar ingår inte, varken i modellportföljen eller i jämförelseindexet. Båda räknas som prisavkastning, så de absoluta talen är lägre än med återinvesterade utdelningar, och hur övertaget mot index påverkas är osäkert. Avkastningen räknas i varje bolags noteringsvaluta, utan omräkning till kronor. Enligt modellens regionsvikter ligger mer än hälften av portföljen i NOK, USD, DKK och EUR, så en svensk investerares utfall hade avvikit med valutaeffekten, åt endera hållet. Jämförelseindexet är dessutom enbart svenskt och mäter inte samma marknadsexponering.
Hur lång är den verkliga historiken, jämfört med backtestet?
Ett backtest skrivs med facit i hand. Även med goda avsikter väljer man faktorer, parametrar och regler som råkade fungera i den data man har tittat på. Det enda som skiljer en strategi från en efterhandskonstruktion är tiden efter att reglerna låstes: hur lång den är, och om reglerna har ändrats sedan dess.
Fråga efter tre datum: när backtestet börjar, när reglerna frystes och när den nuvarande versionen av modellen började gälla. Har modellen justerats löpande är det den senaste versionens liveperiod som räknas, inte hur länge tjänsten har funnits. Några års livehistorik är dessutom ett stickprov ur en enda marknadsregim.
En användbar måttstock finns i EU:s regler för värdepappersinstitut (delegerad förordning (EU) 2017/565, artikel 44): simulerad historisk avkastning ska tydligt anges som simulerad, med en framträdande varning om att historisk avkastning inte är en tillförlitlig indikator för framtida resultat. En tjänst utan tillstånd omfattas inte av de reglerna, men det är rimligt att hålla alla mot samma krav.
Den är kort, och det är vår största svaghet. Modellen frystes den 31 juli 2026. När detta skrivs, i september 2026, är den verkliga historiken knappt två månader och två publicerade ombalanseringar. Den säger ingenting om huruvida modellen fungerar, och den redovisas ännu inte separat på resultatsidan. Allt annat är backtest: hypotetiskt, prisavkastning utan utdelningar, i lokal valuta, på dagens noterade bolag och med 10 punkters kostnad per ombalansering. Den fullständiga modellen, med alla tolv delportföljer, går bara att räkna bakåt till maj 2024. Före dess saknas data för de två kvalitetsstrategierna, och den längre serien från 2007 mäter därför en mindre modell. Siffrorna för båda perioderna, och hur känsliga de är för beräkningens detaljer, finns på resultatsidan. Efter frysningen har vi som regel att reglerna bara ändras för att rätta strukturella fel, inte för att förbättra ett backtest, och att varje ändring förs in i en ändringslogg med datum och skäl. En sådan rättelse har gjorts: i september 2026 skärptes avgränsningen så att ett svenskt bolag inte kan hamna i den nordiska delen. Den påverkade inte portföljen som publicerades den 1 september. Användarvillkoren ger oss formellt rätt att ändra tjänsten; regeln är alltså ett åtagande från vår sida, inte ett avtalsvillkor.
Vad levereras exakt, och hur ofta?
Ordet modellportfölj kan betyda allt från en lista med namn till exakta vikter med tillkommande och utgående innehav. Fråga vad som faktiskt kommer vid varje uppdatering: namn eller vikter, hela portföljen eller bara förändringarna. Fråga också om det som levereras är samma portfölj som backtestet mäter. Visar tjänsten ett backtest av en sak och levererar en annan, är det som levereras i praktiken inte mätt.
Frekvens och tidpunkt spelar roll: vilken dag, hur snabbt efter att modellen har körts, och hur många innehav. Antalet innehav och omsättningen per uppdatering avgör både tidsåtgången och hur mycket courtaget väger. Med många innehav och en liten depå kan minimicourtaget äta upp en stor del av det modellen har visat.
Fråga även vad som inte ingår: personlig anpassning, signaler mellan uppdateringarna, stöd i själva handeln. Det är bättre att veta före första betalningen än efter.
En enda sammanvägd modellportfölj. Fyra regelbaserade strategier, Momentum + Low Volatility, Technical Trend, Quality Momentum och Defensive Quality, körs på Stockholm, Norden utan Sverige och USA, vägs ungefär 39/39/22 procent mellan regionerna och ger omkring 40 innehav. Portföljen uppdateras en gång i månaden, i samband med månadsskiftet, och portalen visar datum för den senaste ombalanseringen, vilka bolag modellen tar in och tar ut, samt vikterna. Resultatsidans sammanvägda serie mäter den portföljen, inte de enskilda strategierna — men i sin nuvarande sammansättning bara sedan maj 2024; längre bakåt mäter serien en mindre modell (se föregående fråga). Därtill kommer ett backtestbibliotek och ett courtageverktyg som räknar i din webbläsare. Handeln sker hos din egen mäklare. Verita Systems förvaltar inte kapital, har aldrig tillgång till medlemmarnas depåer och ger ingen personlig anpassning.
Vem står bakom, finns tillstånd, och vad betyder ”inte rådgivning” i praktiken?
Investeringsrådgivning är enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden personliga rekommendationer till en kund, och den som erbjuder sådan behöver tillstånd av Finansinspektionen. En tjänst som publicerar samma generella information till alla faller normalt utanför tillståndsplikten, och står då inte under Finansinspektionens tillsyn som värdepappersinstitut. Marknadsföringen omfattas ändå av marknadsföringslagen, och reglerna mot marknadsmissbruk gäller alla som sprider rekommendationer om aktier. Om ett företag har tillstånd går att kontrollera i FI:s företagsregister, och FI:s varningslista visar företag som FI varnar för.
”Inte rådgivning” betyder i praktiken att ingen tittar på din ekonomi, din horisont eller din riskvilja, och att ingen bedömer om modellen är lämplig i just din situation. Beslutet och ansvaret ligger hos dig. Talar marknadsföringen om vad du borde göra, eller lovar den avkastning, samtidigt som villkoren säger ”inte rådgivning”, går de två inte ihop.
Fråga också om intressekonflikter: äger de som driver tjänsten själva aktierna, och handlar de före eller efter medlemmarna? Svaret ska stå i villkoren, inte bara gå att få på förfrågan.
Verita Systems har inte tillstånd från Finansinspektionen och är inte ett värdepappersbolag. Tjänsten är en informations- och utbildningstjänst: samma modellinformation till alla, aldrig anpassad efter någons ekonomi, mål eller riskvilja. Vi har valt att inte marknadsföra tjänsten med en person i centrum. Du kan därför inte bedöma oss på en meritlista, bara på det vi publicerar. Den som driver Verita Systems följer modellportföljen med egna medel och handlar tidigast en handelsdag efter att en ny lista publicerats för medlemmarna, aldrig före. Regeln står i användarvillkoren, punkt 8.
Vad händer när strategin går dåligt i flera år?
Genomsnittlig årsavkastning säger lite om hur det är att äga en strategi. Två mått säger mer: den största nedgången från topp till botten, och hur lång tid det tog att komma tillbaka. En portfölj som har fallit 50 procent behöver sedan stiga 100 procent för att vara där den var.
Fråga efter den värsta perioden i hela historiken, inte bara den senaste. Ett backtest som börjar efter 2009 har aldrig mött en finanskris. Fråga också hur länge strategin som längst låg efter sitt jämförelseindex; faktorstrategier kan släpa efter i flera år i sträck.
Fråga till sist vad tjänsten gör när det går dåligt. En modell som justeras efter varje svacka blir en ny modell, och backtestet gäller inte längre den. Den som själv säljer i botten får sällan ut det som backtestet visar.
I backtestet — hypotetiskt, utan utdelningar, i lokal valuta, på dagens noterade bolag och med ett optimistiskt kostnadsantagande — föll den tidigare, mindre versionen av modellen kraftigt under finanskrisen, djupare än det lika viktade jämförelseindexet, och det tog flera år innan den var tillbaka på samma nivå. Den fullständiga modellen finns bara sedan maj 2024. Den perioden rymmer ingen finanskris och säger lite om hur djupt modellen kan falla. Nedgångarnas djup och längd för båda perioderna finns på resultatsidan. Därför beskriver vi modellportföljen som avsedd för en lång placeringshorisont, normalt minst fem år och helst tio eller längre. Strategierna är inte heller oberoende: alla fyra använder låg volatilitet och tre av fyra momentum, så om momentum slutar fungera drabbas flera samtidigt. Reglerna följs mekaniskt även i nedgångar, utan manuella undantag.
Ingen av frågorna kräver förkunskaper i kvantitativ analys. De kräver bara att svaren finns skriftligt, och att de är desamma i villkoren som i marknadsföringen. Ställ dem till varje tjänst du överväger, också till oss.
Vår metod, med universum, faktorer, viktning, kostnadsmodell och kända begränsningar, finns på metodiksidan. Backtestets siffror, med båda mätperioderna, nedgångarna och förbehållen, finns på resultatsidan. Historisk och simulerad avkastning är ingen tillförlitlig indikator för framtida avkastning, och en investering kan både öka och minska i värde.
Betalningen är inte öppen än. När den öppnar blir priset 499 kr i månaden inklusive moms, utan bindningstid och med 14 dagars ångerrätt med full återbetalning. Antalet platser är begränsat till 400, eftersom modellen även handlar mindre bolag där många som handlar samma dag påverkar kurserna. Fram till dess tar vi emot anmälningar till en väntelista: det enda som behövs är en e-postadress, och vi mejlar i den ordning anmälningarna kom in.