Fyra kvantitativa strategier.
En gemensam disciplin.
Alla Verita-strategier delar samma grundprincip: regelbaserad rankning av ett brett aktieuniverse, månadsvis ombalansering, lika viktade portföljer och ett strikt likviditetsfilter. Det som skiljer dem är vilka faktorer som driver rankningen.
Kvantitativa aktiestrategier väljer aktier enligt regler som bestämts i förväg, inte genom bedömningar från fall till fall. Varje bolag mäts på samma faktorer, som momentum, volatilitet eller lönsamhet, och de högst rankade bildar portföljen. Eftersom samma data alltid ger samma portfölj kan reglerna prövas på historisk data. Testet visar hur de hade fungerat, inte hur de kommer att fungera.
Så bygger vi
portföljerna.
Portföljerna byggs med en regelbaserad modell som analyserar aktier inom ett valt universum, till exempel Stockholm, Norden eller USA. Modellen kombinerar fyra strategier — bland annat momentum, trend, kvalitet och defensiva faktorer.
Varje strategi rangordnar aktier utifrån sina kriterier och väljer ut topp 20. När strategierna kombineras till en gemensam portfölj får aktier som passerar tröskeln i flera strategier automatiskt högre vikt — det är vilka och hur många strategier som väljer en aktie som bestämmer vikten, inte score-värdet inom en enskild strategi. Aktier som inte längre uppfyller kriterierna fasas ut. Maxvikten per aktie är 10 % för att sprida risken jämnare.
Resultatet blir en målportfölj med tydliga portföljvikter. Vid varje ombalansering jämförs den nya målportföljen med den föregående, så att det syns vilka aktier modellen tar in och tar ut.
Modellen rankar
Fyra strategier analyserar universumet var för sig. Aktier får poäng från varje faktor — momentum, trend, kvalitet, defensivt.
Målportfölj med vikter
En aktie får högre vikt när den passerar tröskeln i flera strategier samtidigt. Maxvikt per aktie är 10 %.
Datadrivna handelsidéer
Vid ombalansering jämförs den nya modellportföljen med den föregående. Du ser vilka aktier modellen tar in och tar ut, och modellens nya vikter.
Tillgängliga
marknader.
Modellen körs på tre universum: Stockholm, Norden utan Sverige och USA. Där finns alla fyra strategier, och de vägs samman till den enda portfölj som publiceras. Övriga internationella marknader finns som backtester med de prisbaserade strategierna, inte som publicerade portföljer. Quality Momentum och Defensive Quality kräver fundamental KPI-data som inte har bred täckning utanför Norden och USA.
| Marknad | MOM + LowVol | Technical | Quality Mom. | Defensive Q. |
|---|---|---|---|---|
Stockholm Large, Mid, Small Cap | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ |
Norden Norge, Danmark, Finland (svenska aktier ingår i Stockholm) | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ |
USA NYSE och Nasdaq, filtrerat på likviditet | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ |
Övriga marknader UK, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Nederländerna, Italien, Spanien, Belgien, Polen, Kanada | ✓ | ✓ | — | — |
Backtestperioder varierar mellan universum. Se resultatsidan för exakt täckning per marknad och strategi.
Fyra strategier,
delvis samma faktorer.
De fyra kvantitativa strategierna utgår från samma universum och samma likviditetskrav: ett genomsnittligt dagligt omsatt värde på minst 1 000 000 i bolagets noteringsvaluta de senaste tre månaderna. Varje faktor standardiseras med en robust z-score, byggd på median och MAD (medianen av de absoluta avvikelserna), så att enstaka extremvärden inte styr rankningen. Varje strategi består av de 20 högst rankade bolagen med lika vikt och ombalanseras sista handelsdagen i månaden, utan manuella undantag. Det som skiljer dem åt är vilka faktorer som ingår, hur tungt de väger och vilka krav ett bolag måste klara för att alls kunna väljas. Procentsatserna i faktorraderna är vikter i strategins sammanlagda poäng.
| Momentum + Low Volatility | Technical Trend | Quality Momentum | Defensive Quality | |
|---|---|---|---|---|
| Momentum (12-1 och 6-1 mån.) | 80 % | 45 % | 60 % | — |
| Trendstyrka (kurs/MA200, MA50/MA200) | — | 45 % | — | — |
| Kvalitet (lönsamhet och balansräkning) | — | — | 30 % | 90 % |
| Nyckeltal i kvalitetsdelen | — | — | ROE, ROIC, rörelsemarginal, nettoskuld/EBITDA; lika vikt, minst 3 av 4 | ROIC 25 %, rörelsemarginal 20 %, soliditet 20 %, ROE 15 %, nettoskuld/EBITDA 10 % |
| Låg volatilitet (daglig, ett år) | 20 % | 10 % | 10 % | 10 % |
| Krav: kurs över MA200 | Nej | Ja | Ja | Ja |
| Krav: MA50 över MA200 | Nej | Ja | Nej | Nej |
| Fundamentala krav | Inga | Inga | Vinst per aktie > 0, ROIC > 0, rörelsemarginal > 0, nettoskuld/EBITDA högst 5 | Vinst per aktie > 0, ROIC > 0, rörelsemarginal > 0, soliditet minst 20 %, nettoskuld/EBITDA högst 4 |
| Data som används | Kurser | Kurser | Kurser och nyckeltal (rullande 12 mån., 2 mån. fördröjning) | Kurser och nyckeltal (rullande 12 mån., 2 mån. fördröjning) |
| Historik i backtestet | Stockholm sedan 2007, finanskrisen ingår | Stockholm sedan 2007; i backtestet utanför marknaden under större delen av finanskrisen | Drygt två år, ingen kris | Drygt två år, ingen kris |
Strategierna är inte oberoende. Låg volatilitet ingår i alla fyra, momentum i tre och kravet på kurs över MA200 också i tre. En aktie i jämn uppgång kan därför väljas av flera strategier och får då högre vikt i den sammanvägda portföljen. Vänder momentum tvärt drabbas tre strategier samtidigt. Uppdelningen på fyra strategier och tre marknader sprider risken mellan bolag och länder, men mindre mellan faktorer än antalet strategier antyder. En väldokumenterad faktor kan dessutom försvagas: McLean och Pontiff (2016) fann att publicerade avkastningsmönster i genomsnitt blivit svagare efteråt.
Momentum + Low VolatilityMomentum och låg volatilitet
Vår längst backtestade strategi. Rangordnar bolag på 12-1 och 6-1 månaders prismomentum, kombinerat med ett-års daglig volatilitet för att jämna ut svängningarna.
Strategin med längst backtest-historik i utbudet. Momentum ger periodvis djupa nedgångar, vilket drawdown-siffran visar.
Simulerat backtest på Stockholmsbörsen: prisavkastning utan utdelningar, med 10 punkters kostnad per ombalansering. Inte faktisk avkastning och ingen indikation om framtida avkastning.
Vad strategin mäter
Strategin bygger enbart på kursdata och mäter två saker. Den första är momentum: aktiens avkastning under tolv respektive sex månader. Den senaste månaden räknas bort i båda måtten, eftersom mycket kortsiktiga kursrörelser ofta delvis går tillbaka. De två måtten standardiseras och slås ihop.
Den andra är volatilitet: hur mycket kursen har svängt från dag till dag det senaste året. Ju lugnare aktie, desto högre poäng. Momentum väger 80 % och låg volatilitet 20 %, och de 20 bolag som får högst poäng tas in med lika vikt. Strategin har varken trendfilter eller krav på nyckeltal. Ett bolag med förlust kan alltså väljas om kursen har gått starkt.
Varför faktorerna kombineras
Momentum hör till de mest undersökta faktorerna. Jegadeesh och Titman (1993) jämförde amerikanska aktier som stigit mest de senaste 3–12 månaderna med dem som gått sämst. Vinnarna fortsatte i genomsnitt att gå bättre under månaderna som följde. Mönstret har sedan dokumenterats på europeiska och andra marknader. En vanlig förklaring är att investerare reagerar för långsamt på ny information.
Låg volatilitet bygger på en annan iakttagelse. Blitz och van Vliet (2007) fann i globala data att aktier med låg volatilitet inte haft lägre avkastning än volatila aktier, trots klart mindre kurssvängningar. När momentum och låg volatilitet kombineras här är rollerna ojämna. Momentum är strategins huvudidé. Den mindre volatilitetsdelen drar urvalet mot vinnare vars uppgång varit jämn snarare än ryckig, men den gör inte strategin defensiv. Böcker om båda faktorerna finns i referenslistan.
När strategin har det svårt
Strategin äger bara aktier och faller i regel med marknaden i ett brett ras. Under finanskrisen 2008–2009 föll den kraftigt, vilket drawdown-siffran visar, och inslaget av låg volatilitet räckte inte som skydd.
Momentum har dessutom ett eget mönster av bakslag. Daniel och Moskowitz (2016) visade att faktorns värsta krascher kommit efter utdragna börsfall, när volatiliteten är hög och marknaden plötsligt vänder upp. Då är det ofta de aktier som fallit mest som stiger snabbast, medan tidigare vinnare halkar efter. Momentum kan också gå svagt i flera år utan någon enskild krasch.
Technical TrendTeknisk trendföljning
Tekniskt baserad strategi som rangordnar bolag på pris-momentum, trendstyrka (close/MA200, MA50/MA200) och låg volatilitet. Ett trendfilter eliminerar bolag i fallande trend.
Lägre drawdown än Momentum + Low Volatility i backtestet, främst för att backtestet stod utanför marknaden under större delen av finanskrisen. Trendfiltret reagerar med fördröjning och ger falska signaler i marknader som rör sig i sidled.
Simulerat backtest på Stockholmsbörsen: prisavkastning utan utdelningar, med 10 punkters kostnad per ombalansering. Inte faktisk avkastning och ingen indikation om framtida avkastning.
Vad strategin mäter
Technical Trend är den mest renodlat trendföljande av de fyra strategierna och använder bara kursdata. Poängen består av momentum (45 %), trendstyrka (45 %) och låg volatilitet (10 %). Momentum och låg volatilitet mäts som i Momentum + Low Volatility. Trendstyrka mäter hur högt kursen står i förhållande till sitt 200-dagars glidande medelvärde (MA200). Den mäter också hur högt 50-dagarsmedelvärdet (MA50) står i förhållande till MA200.
För att kunna väljas måste aktien klara ett trendfilter: kursen ska ligga över MA200 och MA50 över MA200. De 20 högst rankade aktierna som klarar filtret tas in med lika vikt.
Varför faktorerna kombineras
Trendföljning utgår från att prisrörelser tenderar att fortsätta en tid. Brock, Lakonishok och LeBaron (1992) fann att köpsignaler från enkla regler med glidande medelvärden följdes av högre avkastning än säljsignaler, i ett amerikanskt aktieindex 1897–1986. Moskowitz, Ooi och Pedersen (2012) dokumenterade tidsseriemomentum i terminer på aktieindex, räntor, valutor och råvaror, alltså att en tillgångs egen trend ofta har fortsatt. Studierna gäller index och terminer, inte enskilda aktier.
Momentum och trendstyrka mäter nästan samma sak från två håll. Momentum jämför kursen för en månad sedan med var den stod sex respektive tolv månader tidigare. Trendstyrkan ställer i stället dagens kurs och MA50 mot MA200 och fångar därmed också hur uppgången sett ut på vägen. Rankningen jämför bolagen med varandra, medan filtret frågar om aktien själv är i en stigande trend. Överlappet gör strategin till en momentumstrategi med extra krav, inte en fristående idé.
När strategin har det svårt
Trendföljande regler tjänar på långa, jämna rörelser och har det svårt när marknaden saknar riktning eller vänder tvärt. Signalerna slår då ofta fel, och varje byte av innehav kostar. I en snabb uppgång efter ett fall står strategin ofta utanför de aktier som stiger mest, eftersom de ännu inte klarar filtret.
Strategins djupaste fall i backtestet kom i nedgången 2022–2023, och då föll den något mer än Momentum + Low Volatility. Tekniska regler kan dessutom sluta fungera. Sullivan, Timmermann och White (1999) prövade tusentals regler. Den bästa regeln i data fram till 1986 höll även med hänsyn till hur många regler som prövats, men inte under de följande tio åren.
MA200 och MA50 som trendfilter
MA200 är genomsnittet av de senaste 200 handelsdagarnas stängningskurser, knappt tio månader. MA50 är genomsnittet av de senaste 50, ungefär tio veckor. Ligger kursen över MA200 och MA50 över MA200 bedöms aktien vara i en stigande trend. Filtret gäller varje aktie för sig, inte marknaden som helhet.
Filtret kontrolleras bara vid ombalanseringen sista handelsdagen i månaden, inte löpande. En aktie som faller under MA200 veckan efter ligger kvar till nästa månadsskifte, så filtret är ingen stop loss. Glidande medelvärden bygger dessutom på äldre kurser, och filtret släpper därför in en aktie sent i en uppgång och utesluter den sent i ett fall. När kursen pendlar runt MA200 kan en aktie klara filtret ena månaden och inte nästa. Sådana falska signaler ger affärer och kostnader utan att trenden egentligen har ändrats.
I ett brett ras klarar till slut få aktier filtret. Är de färre än 20 räknar strategins eget backtest den som helt utanför marknaden den månaden. Så var det under större delen av finanskrisen 2008–2009. Det är huvudförklaringen till att drawdown-siffran är lägre än för Momentum + Low Volatility, och det påverkar även CAGR-siffran. I backtestet av den sammanvägda portföljen går strategins andel de månaderna i stället till de andra strategierna. Regeln är ett antagande i backtestet, inte ett skydd att räkna med i en framtida nedgång.
Quality MomentumKvalitet och momentum
Rangordnar främst på pris-momentum, därefter på fundamentala kvalitetsfaktorer (ROE, ROIC, rörelsemarginal och nettoskuld/EBITDA) och till en mindre del på låg volatilitet. Bara lönsamma bolag som handlas över sitt 200-dagars glidande medelvärde kan väljas.
Backtest-historiken är kort eftersom vår datakälla bara levererar omkring tio kvartals nyckeltalshistorik — fönstret börjar maj 2024 och flyttar fram sig i takt med att nya kvartal tillkommer. Vi redovisar därför ingen CAGR för den här strategin; 27 månader är för kort underlag för statistiskt robusta slutsatser.
Vad strategin mäter
Strategin väger samman kvalitet och momentum utifrån kursdata och nyckeltal från bolagens rapporter. Momentum väger 60 % och mäts som i de kursbaserade strategierna. Kvalitet väger 30 % och är snittet av fyra standardiserade nyckeltal: avkastning på eget kapital (ROE), avkastning på investerat kapital (ROIC), rörelsemarginal och nettoskuld i förhållande till EBITDA, där lägre skuld ger högre poäng. Minst tre av de fyra måste finnas. Låg volatilitet väger 10 %.
För att kunna väljas krävs positiv vinst per aktie, positiv ROIC, positiv rörelsemarginal, nettoskuld/EBITDA högst 5 och kurs över MA200. Nyckeltalen avser rullande tolv månader och används först två månader efter kvartalets slut, som en uppskattning av när rapporten blev känd.
Varför faktorerna kombineras
Momentum visar vilka aktier marknaden har belönat det senaste året. Kvalitetsdelen frågar om bolaget bakom har lönsamhet och en balansräkning som bär. Novy-Marx (2013) visade att bolag med hög lönsamhet, mätt som bruttovinst i förhållande till tillgångar, historiskt gett högre avkastning än bolag med låg lönsamhet. Det måttet skiljer sig från nyckeltalen här. Asness, Frazzini och Pedersen (2019) mätte kvalitet bredare, med bland annat lönsamhet, tillväxt och säkerhet, och fann att kvalitetsbolag gett högre riskjusterad avkastning på många marknader.
I kombinationen sorterar kraven bort förlustbolag och hårt skuldsatta bolag, hur starkt kursen än gått. Momentum håller i sin tur strategin borta från kvalitetsbolag som marknaden för tillfället valt bort. Det är en rimlig hypotes, inte ett belagt resultat för just den här viktningen.
När strategin har det svårt
Strategin är otestad i kriser: backtestet täcker bara drygt två år, så hur den hade klarat finanskrisen 2008–2009 går inte att säga.
Med 60 % momentum och krav på kurs över MA200 drabbas strategin sannolikt av samma momentumvändningar som Momentum + Low Volatility. Historiken räcker inte för att visa hur hårt, men hittills har dess månadsavkastning till stor del följt de kursbaserade strategiernas. Avramov, Chordia, Jostova och Philipov (2007) fann dessutom att momentumeffekten i USA främst fanns hos bolag med låg kreditvärdighet. Kraven här sållar bort många sådana bolag, och därmed kanske en del av effekten. Nyckeltalen släpar också: en försämring i verksamheten syns i modellen först flera månader senare.
Defensive QualityDefensiv kvalitet
Defensiv konstruktion som rangordnar på lönsamhet och balansräkning (ROIC, rörelsemarginal, soliditet, ROE och nettoskuld/EBITDA) och till en mindre del på låg volatilitet. Bara lönsamma bolag med minst 20 % soliditet som handlas över sitt 200-dagars glidande medelvärde kan väljas.
Backtest-historiken är kort eftersom vår datakälla bara levererar omkring tio kvartals nyckeltalshistorik — fönstret börjar maj 2024 och flyttar fram sig i takt med att nya kvartal tillkommer. Vi redovisar därför ingen CAGR för den här strategin; 27 månader är för kort underlag för statistiskt robusta slutsatser.
Vad strategin mäter
Defensive Quality är den enda strategin utan momentum och rangordnar på lönsamhet, balansräkning och låg volatilitet. Vikterna är ROIC 25 %, rörelsemarginal 20 %, soliditet 20 %, ROE 15 %, nettoskuld/EBITDA 10 % och låg volatilitet 10 %. Soliditet är eget kapital som andel av tillgångarna. För skuldmåttet ger lägre skuld högre poäng.
För att kunna väljas krävs positiv vinst per aktie, positiv ROIC, positiv rörelsemarginal, soliditet på minst 20 %, nettoskuld/EBITDA högst 4 och kurs över MA200. Kurskravet är strategins enda inslag av trend. Nyckeltalen fördröjs två månader, som i Quality Momentum.
Varför faktorerna kombineras
Defensiv kvalitet förenar två forskningsfynd som pekar åt samma håll. Asness, Frazzini och Pedersen (2019) räknade både lönsamhet och säkerhet, bland annat låg skuldsättning och låg volatilitet, till kvalitet, och fann att sådana bolag gett högre riskjusterad avkastning. Frazzini och Pedersen (2014) visade ett närliggande mönster: aktier med låg beta (som rör sig mindre med börsen) har historiskt gett högre riskjusterad avkastning än den klassiska teorin förutsäger.
Kraven på soliditet och skuld har ett eget skäl: bolag med stark balansräkning är mindre beroende av nya lån eller nytt kapital när kreditmarknaden stramas åt. Utan momentum överlappar strategin minst med de andra, men den delar låg volatilitet med alla tre och kravet på kurs över MA200 med två. Tanken är att den ska väga upp de momentumtunga strategierna, men det kan den korta historiken ännu inte visa.
När strategin har det svårt
Strategin är inte prövad i någon kris: historiken är lika kort som för Quality Momentum, drygt två år. Att den kallas defensiv beskriver vad den mäter, inte hur den har klarat nedgångar.
Defensiva strategier har historiskt släpat efter när de mest riskfyllda bolagen driver börsen, till exempel tidigt i en återhämtning efter ett ras, då nedtryckta och skuldsatta bolag ofta stiger mest. Strategin tar inte hänsyn till värdering, och dyra kvalitetsbolag kan falla när förväntningar eller räntor ändras, även om verksamheten går bra. I ett brett fall kan kravet på kurs över MA200 stänga ute många kvalitetsbolag på en gång, med samma fördröjning som i Technical Trend. Kravet på minst 20 % soliditet utesluter också i praktiken de flesta banker.
Strategierna skiljer sig åt i hur djupa deras fall varit.
Medlemmar får en sammanvägd modellportfölj där alla fyra strategier ingår. Ingen individuell lämplighetsbedömning görs, och platserna erbjuds i den ordning anmälningarna till väntelistan kom in.
Anmäl intresse →